"Genom Gamla Testamentets myter har människor länge bibringats föreställning att mänsklighetens vagga, Edens lustgård, befunnit sig i området kring Eufrat och Tigris. I det område grekerna gav namnet Mesopotamien = Landet mellan floderna. Ännu i förra hälften av 1900-talet fick den svenska folkskolans elever lära sig att skapelsen av himmel och jord med allt vad därtill hör ägde rum i denna region och att detta skedde på sju dagar år 4004 f Kr (eller mer neutralt: 4004 före vår tideräkning). Denna uppgift stod även inskriven i den svenska almanackan fram till slutet av 1800-talet. Kunskap om den forna högkulturen i Mesopotamien torde dock bland bildade greker i regionen ha levt kvar till omkring Kr f. Vid den tiden var nämligen fortfarande såväl sumerisk som akkadisk kilskrift i bruk där. I sitt livsverk "Historia" har greken Herodotos vid ett besök i Babylon vid mitten av femte århundrandet f Kr beskrivit stadens märkvärdigheter, men inte ägnat sig åt att översätta dess gamla skriftspråk. Sannolikt fanns åtskillig mesopotamisk kilskriftslitteratur i det alexandrinska biblioteket, och möjligen även översättningar till grekiska. Men vid inbördeskriget under romersk kejsartid förstördes staden och därmed även Museion och biblioteket med sina samlingar. Den solen dyrkande egyptiske faraon Akhenaton, anlade något före år 1350 f Kr en ny huvudstad på en plats i öknen vid namn Amarna. Efter Akhenatons död övergavs staden och blev med tiden överhöljd av flygsand. I början av 1900-talet utgrävdes Amarna av akreologer. Bl a fann de Akhenatons statsarkiv, och i det bl a ca 400 kilskrifttavlor med akkadisk text."

SAHLGRENS FÖRLAG.
Utgiven 2009 med titeln
"SUMER - vår högkulturs vagga".
ISBN 978-951-9016-59-7.

Länkar om boken
historiskt.wordpress.com, www.boktipset.se, biblioteket.stockholm.se