~ Vändpunkt ~
Sen skall det komma mycket klara dagar
då vi skall le och dröjande förstå.
Bland svala berg går Artemis att jaga
och hösten faller över kala snår.
Då skall vår tanke räkna för en vinning
värde och mått som är förmer än vi.
Nu kan den dova luften om min tinning
förlösas bara av ett ångestskri.
Tro och gemenskap skall vi aldrig hinna
förrän all nöd vi ärligt genomgått.
Kan rymd bli kropp och Man bli ett med Kvinna
utan all visshets fräna sammanbrott?
Gråt inte nu! Jag hjälper dig att bära.
Torka min panna, när det blir för svårt!
Detta är priset för att komma nära
det enda land som verkligen är vårt.
Vi måste pejla döden för att kunna
bygga vårt hus tillräckligt ljust och strängt.
Barn, ge mig vatten av de klara brunnar
som natt och ångest ur vår klippa sprängt!
Dikt av Karl-Gustaf Hilderbrand
|